kaosflikka

Haha! Jag vill ju bara skratta henne rakt upp i ansiktet.
Sitter och chattar med ett ex till mig, och snackar på massor om hur underbar J är. Och hon försöker övertala mig om att det nog inte är den typen av kärlek jag känner för honom.
Hon är lite konstig, men aja, så kan det gå...Hon kommer ändå alltid att vara en tatuering i mitt hjärta...

xoxo Mikaela

(För övrigt bara 15 minuter innan skolan slutar ^^ )

God morgon snyggingar!

Tänkte bara slänga in ett inlägg om morgonen också. Haft en precis lika mysig morgon som kvällen igår.
Vaknade en halvtimme innan min klocka skulle ringt, tassar ut i vardagsrummet för att sen gå in i köket och fixa kaffe.
Och vem sitter inte vaken där i soffan då, om inte J.
Han hade suttit uppe hela natten och tänkt gå in och väcka mig. Söthjärtat!
Så blev en kaffe och lite fil till frukost. Känns sådär, men det är väl bara till att bita ihop och leva på annat som är fint i livet.
Eftersom J inte sovit något under natten bestämde han sig för att inta min säng, och jag för att göra honom sällskap.
Så blev massa gos, mer massage, mer ligga på hans bara överkropp och lyssna på hans hjärta.
Han lyssna lite på mitt också. Och typ ”Vilken hög puls du har. Varför då?” Haaahaaa. Vad fan säger man? ”Ja du, bra fråga. Har typ alltid hög puls, den blir det jättelätt” fick typ bli mitt svar :P

Sen när jag skulle upp till tåget, vägrade han släppa iväg mig. Han tyckte det va viktigare att han fick ligga och krama på mig de sista 10 minuterarna, och valde att skjutsa mig upp till tåget isället.
Nutte!

Okej, nog om det känner jag. Att jag har en supersöt kusin tror jag ni insett för ett tag sedan.

Ps. Bilder och så kan ta ett tag. Blev inte klar med städningen igår och har inte den blekaste om vart sladden befinner sig. Ni får hålla ut ett tag till. Sorry!

Xoxo Mikaela

Hej på er alla söta små saker där på andra sidan skärmen
Har ni det bra?
I do!
Hade en väldigt mysig kväll med min kusin igår. Väldigt mysig.
Allt började typ med att jag låg på sängen och lyssnade på musik. Gick ut i vardagsrummet, och musiken hördes bara lite dovt ut där jag och övriga familjen satt.
Rätt vad det var slogs en viss låt på, en låt som J är lite småkär i. Så han rusar upp, och bokstavligen springer in på mitt rum.

Hängde på han dit in, och ja…Sen fastnade vi där.
Blev lite massage, efter viss övertygning, och när jag sedan fått massera honom låg han kvar flera timmar inne hos mig, i bar överkropp.
Låg först på hans rygg, haha söten ville inte släppa mig efter jag suttit ovanpå honom när jag gav massagen. Men efter ett tag hamnade jag på hans bringa och bara låg och lyssnade på hans hjärtslag.
Mysfaktorn var enorm!

Lite senare på kvällen låg han och hade jordens föredrag om droger för mig. Han tyckte väl att han  var tvungen att informera mig en del, om jag nu skulle råka stöta på det.
Han verkade tro att jag tyckte det var riktigt jobbigt, men jag försökte övertala honom om att det var okej.

Hur som helst så bad jag honom ligga kvar, så jag bara kunde hämta en sömntablett och borsta tänderna, och sedan få somna med honom bredvid mig. Han verkade inte ha något emot det, men farsan blev lite irriterad och sa åt J att gå ut så jag skulle klara av att somna. Damp på farsan ibland!

(Btw så ska jag döda Pat när jag kommer till skolan. Hon vet om allt med J, och skrev till mig på msn igår, när han och jag låg på sängen och lyssnade på musik. Han låg bakom mig och kika lite vad jag skrev in för låt. Och då skriver hon ”hur går det med kusinen då?”. Fy fan vilken panik jag fick. Vet inte om han såg det eller inte. Men han sa i alla fall inget om det… Pinsamt hur som.)

Okej, jag tänkte bara introducera er i mitt liv i allmänhet lite, inte bara om ätstörningar.
Så därför tänkte jag att ni kanske vill läsa lite om mig och mina svårigheter vad det gäller kärleken också...
Den är minst sagt komplicerad!
Men jag ska göra ett försök till att förklara ändå.

När jag var 14 (är 16 nu), konstaterade jag att jag absolut inte var heterosexuell. Men jag kunde inte sätta fingret på om jag var homo eller bi.
Efter en våldtäckt som skedde i mars 2009, precis innan jag fylde 16, blev jag otroligt avskräckt från killar, och drog slutsatsen att jag nog var gay. Ïntresserade mig för en tjej väldigt länge och så...

Hur som helst, så bor jag tillsammans med min pappa, hans tjej, och min 21(snart 22)åriga kusin (kille).
När jag berättade om mina psykiska problem för familjen, reagerade min kusin ganska så milt på saken i sig. Men han sa att vi skulle klara det här tillsammans.
Från tisdag till och med lördag den veckan, låg jag bara hemma och skakade som ett asplöv. Jag hade rivit upp så många sår, så många minnen som jag bara försökt förtränga tidigare.
Men då fanns min kusin där. Vi skulle klara det här sa han, gång på gång.
Han låg bredvid mig på sängen. Bara låg och höll om mig. Borade ner sitt ansikte mot min hals och bara låg där. Flera dagar i rad låg vi så.
Och den trygheten jag kände där och då, den har jag aldrig tidigare hittat hos någon annan. Aldrig!

Att ha J liggandes bredvid mig i sängen blev ett beroende. Ett måste.
Och ofta fick jag det jag behövde.
Men jag började kräva mer. För jag märkte att det fanns något mer än bara att stötta mig, bakom hans pannben med. Precis som det gjorde inom mig.
Någonting som jag själv skulle tro är kärlek.

Men vad gör man då, när man gått och, som en person som definierar sig själv som gay, går och kärar ner sig i sin drygt fem år äldre kusin?!!
Och dessutom bor under samma tak som honom?

Vad gör man när han ena sekunden ligger och pussar dig i pannan, kanske till och med på läpparna, stryker dig över ryggen och kramar dig så hårt att du tror att du ska gå sönder. När han kommer in och väcker dig på morgonen och serverar kaffe på sängen. När han ligger kvar inne på din säng och strycker dig harmoniskt över håret tills du somnar.
Och nästa dag sitter han vid datorn. Ger dick knappt så mycket som en blick när du kommer hem. Avböjer alla ideér om att kika på film, få massage, spela kort, allt. När han ger blanka fan i dig.

Vad gör man då? Har ni några tips? (och jag kan redan nu säga att jag är för feg för att prata med honom om det. Tänk om han inte alls upplevt det på samma sätt. Tänk vad det blir till att göra bort sig. Och inte kunna gömma sig någonstans. Inte kunna undvika honom efter det. För man bor under samma tak!)

xoxo Mikaela