kaosflikka

Jag blir seriöst galen. Minsta, verkligen hur liten sak som helst, kan förstöra min dag.
Idag räckte det med att J låg på soffan och sov, jag satt i den andra och rökte. J vaknar, ser på mig, och frågar vad klockan är. Där var dagen förstörd, där var den lilla kommentaren som fick mig att tveka på att jag skulle orka ta mig till skolan över huvud taget idag.
Och varför det tänker ni?
Jo, för jag vet att jag redan skulle vara i skolan då han frågade. Skammen värker så gud in i helvete.
Därför.

Och om det då räcker med så små kommentarer, så kan ni nog gissa er fram till hur många gånger om och om igen varje dag som någon lyckas sänka mig till botten.
Skitkul.
Säger vi.